De senaste åren har ljudboken verkligen fått ett uppsving och de olika ljudbokstjänsterna som finns fortsätter att blomstra. Men hur blev ljudboken så vanlig och lättillgänglig?
Ljudbokens historia börjar med talböcker som kom på 1930-talet där syftet var att blinda och funktionsvarierade människor skulle få möjlighet att kunna konsumera böcker. Än idag produceras talböcker främst av offentliga medel vilket betyder att de talböcker som finns på till exempel bibliotek enbart är till för enskilt bruk. Talböcker går att lyssna på via en uppspelningsapparat eller med ett datorprogram. Till skillnad från ljudböcker så är talböcker inlästa med en monoton röst medan en ljudbok läses in av professionella ljudboksinläsare eller skådespelare som gör det med inlevelse.
På 1970-talet utvecklades talboken till ljudböcker som alla kunde ta del av. Då var ljudböcker inspelade på skivor eller på kassettband. På 1980-talet i USA kunde ljudböcker ibland ingå i boktjänsten book of the month som är en bokklubb där man prenumererar på böcker. Det var något som andra bokklubbar tog efter vilket i sin tur gjorde att efterfrågan på ljudböcker ökade. År 1987 var ljudboksindustrin uppskattad till 200 miljoner dollar och året, därpå fanns det 40 ljudboksförlag i USA. Fram till mitten på 90-talet fortsatte ljudboksindustrin att växa till 1,5 miljarder dollar. Sedan kom 90-talet och folk började att ladda ner ljudböcker olagligt. Det gjorde att förlagen fick utvecklas ännu mer vilket gav oss början på de olika ljudboksapparna vi använder idag.
Den allra första kommersiella ljudboken i Sverige kom år 1986 och är en inläsning av Hans Alfredssons bok lagens långa näsa. År 2005 lanserades den första ljudbokstjänsten i Sverige. Det var Storytel som än idag är en av de mest populära ljudbokstjänsterna i Sverige. År 2006 utsågs ljudboken till årets julklapp av handelns utredningsinstitut. År 2008 instiftade Irisgruppen ett ljudbokspris för att främja utvecklingen av ljudböcker. Irisgruppen jobbar med att ta fram medel och förutsättningar för personer med olika funktionsnedsättningar för att de ska få det stöd de behöver.
Idag är ljudboksindustrin stor och enligt en undersökning som gjordes år 2019 av internetstiftelsen så lyssnar 33% av Sveriges befolkning på ljudböcker. Några av de mest populära inläsarna för ljudböcker är Stefan Sauk och Gunilla Leining. Ljudboksförsäljningen fortsätter att öka. I nuläget är det fler som prenumererar på en ljudbokstjänst än på en tidningstjänst. Eftersom ljudböcker är så populärt och det är en industri som fortsätter att växa så är det något andra streamingstjänster också vill kunna erbjuda sina användare. Både Spotify och Netflix håller just nu på att ta fram möjligheten att kunna lyssna på ljudböcker via dem. På Spotify kan du redan nu hitta en del ljudböcker, till exempel Astrid Lindgrens böcker och gamla klassiker som är av allmän egendom.